Digitala besök i primärvården

Regeringen och regionerna bör regelbundet övervaka hur digital vård påverkar effektiviteten och jämlikheten i vården. I princip gäller det motsatta för fysiska besök, eftersom de används mer av äldre, personer med kroniska sjukdomar och personer med sämre socioekonomiska förhållanden. Således finns det tydliga skillnader mellan dem som använder digitala besök och de som använder fysiska besök.

Vi ger tre rekommendationer för den pågående uppföljningen: regionerna bör ständigt övervaka och se över de incitament som ger deras kompensationsmodell för digitala och fysiska besök. Regionala skillnader i användningen av digitalt stöd kan vara särskilt problematiska ur jämställdhetssynpunkt. Besöksminskningarna var ojämnt fördelade över diagnoskapitlet, och de huvudkapitel som såg majoriteten under digitala besök, såsom hudsjukdomar och infektionssjukdomar, hade åtminstone en minskning av besökare - eller till och med en ökning av besökare.

Konsumtionen av digitala assistansbesök är högre bland högutbildade och höginkomsttagare, även efter justering till exempel för ålder och förekomst av kroniska sjukdomar. Delvis gäller det omvända systemet för fysiska besök hos läkaren.

En skev användning av digitala besök har minskat primärvårdens omfördelande effekt ur både ett behovsmässigt och socioekonomiskt perspektiv.

undersöker vi vårdpersonalens uppfattning om digitala besök i primärvården.

procent av det totala antalet fysiska besök, alltså besök till alla yrkeskategorier i primärvården.

Vilken vetenskapligt sammanställd forskning och vetenskapliga studier finns kring diagnostik och behandling via videomöte inom primärvården, jämfört med ett fysiskt besök?

Rapporterna visar också att de högutbildade, höginkomsttagare och svenskfödda fortsatte att använda digitala besök i största möjliga utsträckning, men skillnaderna minskade något över tiden. Olika former av kompensation för digital och fysisk hjälp har försvårat möjligheterna till effektivitet. Resultaten visar att personer som gör digitala besök inomhus skiljer sig från dem som gör digitala utlandsbesök av ålder, diagnos och socioekonomi.

Våra resultat: digitala hjälpbesök har bidragit till produktivitet och ökad tillgänglighet, särskilt för vissa grupper, men det finns brister i kunskap om effektivitet. Trots detta har digitala besök hittills haft liten inverkan på profilen för socioekonomisk distribution i primärvården. Användningen av digitala besök har minskat primärvårdens påverkan både ur en nödvändighet och socioekonomisk synvinkel.

Detta berodde delvis på en kraftig minskning av fysiska besök av äldre, men mycket tydligt också en stor ökning av besökare i digitala besök för yngre. Digitala hjälpbesök används främst av barn och yngre vuxna, storstadsbor, personer som inte har kroniska sjukdomar och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden. Detta beror på att digital vård fortfarande utgör en låg andel av den totala primärvården.

Samtidigt minskade besök på diagnoser relaterade till cirkulationssjukdomar avsevärt under pandemin. Rapporterna omfattar både digitala besök i GPS-verksamhet i Stockholm Digital Region i regionen och i digitala besök skapade av nationella nätverksaktörer av digitala utlandsbesök.