Skrivande som handling
Att skriva i samband med meningsfullt och motiverande innehåll och din valda mottagare är viktigt. Ofta uppfattas den begränsade tiden för skrivning av disciplinen och har en negativ inverkan på skrivutvecklingen. Ur elevernas synvinkel är fysiska övningar och experiment också nödvändiga utan utvärdering för utveckling av skrivförmåga. De rapporterade också att även studenter som inte gick så långt i sin skrivutveckling kunde delta i skrivandet på sin egen nivå och att detta förbättrade deras utveckling som författare.
Hon är nöjd med svaret som jobbet har fått hittills. Abstract [sv] syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i gymnasieskolan kan känna, reagera och klara av författaruppgifter, tidsförhållanden och bedömning i det svenska språkämnet. Den teoretiska ramen som kännetecknar studien använder en sociokulturell, dialogisk och ekologisk inställning till skrivning. Studien visar också att bedömningen och utvärderingen av studenttexter främst fokuserar på brister och misstag, som istället för att vara ett problem för att lära av misstag och misstag skapar en känsla av skam och otillräcklighet.
Vad är förhållandet mellan skrivförhållanden, skrivutveckling och elevers identitetsutveckling och självkänslighetsutveckling?
Resultaten visar också att det svenska ämnet betonar utvecklingen av självdisciplin och anpassning till implicita kulturella, språkliga och textuella normer och regler, snarare än att utveckla individuella skrivprocesser. Roligt och meningsfullt funktionellt skrivande är inte ett nytt begrepp, men forskare här har fått möjlighet att fördjupa och klargöra vad det innebär.
I studien föreslår eleverna i undersökningen en annan typ av skrivande, där fokus ligger på dialog och samtal om texter. Eleverna uppfattar uppgifter och instruktioner som diffusa, och de får ofta dubbla och olika budskap i en skrivsituation. Utvecklingen av elevernas metakomposition är viktig för texter. Att samarbeta med lärare och deras elever var både det svåraste och roligaste med projektet, säger Åsa, som betonar att boken inte hade varit utan dem.
Studien behandlar frågor som: Vilka ämnen och instruktioner möter eleverna? Studien tyder på att skrivandet i gymnasiet bygger på den kreativa potentialen i skrivandet, som kan utvecklas genom aktivt textarbete och samtal om studenttexter och professionella texter. Studien fokuserar på två gymnasieklasser från olika skolor, en från naturvetenskapsprogrammet, en i estetiska programmet med musik som fokusområde.
Under skrivandet finns det problem att eleverna inte är redo för något som negativt återspeglar deras resultat. Skapar skolan, med sin bedömningskultur, olika oberoende uppfattningar om skrivande? Det finns faktiskt ingen uttrycklig skrivutbildning, och eleverna måste lära sig på egen hand hur texter skrivs. Skolforskning i samverkan i projektet funktionellt skrivande i början av skolåret semester: Undervisning, bedömning och professionell utveckling, som ligger bakom ledarskapet, samarbetade forskarna med 30 skolor över hela landet.
Konsekvenserna blir olika elevers förståelse och tolkning av uppgifterna för deras skrivande och skrivresultat. Att skapa kreativa kunskapssituationer och en arena för lärande där både elever är lärare och aktörer och genom detta göra olika textvärldar begripliga kan vara ett realistiskt mål. Studien behandlar frågor som: vilka ämnen ges och vad är instruktionerna?
Behovet av skrivinsatser har identifierats inte bara i Sverige utan även i andra nordiska länder. Det empiriska materialet består av intervjuer, Grupptalk, observationer och studentuppsatser samlade under två uteblivna kurser i ämnet Svenska. XNXSA-projektgruppen med fem kollegor från Institutionen för utbildning, didaktik och utbildning i sociologi studerade hur man kan förbättra kvaliteten på lärande och undervisning i funktionellt skrivande i klassrummets ålder, där läsning och matematik länge har fokuserats.
Resultaten visar att ett antal motsättningar och dilemman uppstår när studenter accepterar skriftliga uppgifter. De tenderar att tolka de implicita kraven som ligger i uppgifterna, även om de ofta är svåra att förstå eller följa.