Varför ska man införa anonyma vittnen
Rätten till en rättvis rättegång är en grundläggande rättighet i rättsstatsprincipen. Gemenskapen enades om att gängkriminalitet utgör ett allvarligt hot, men betonade att åtgärder mot brottslighet måste vara effektiva, proportionella och rättsligt säkra. Det finns till och med en risk att detta förslag kommer att leda till motsatsen, eftersom det finns en risk att vittnen i allmänhet börjar kräva att vara anonyma för att lämna information.
Den första undersökningen som undersöker ett sådant arrangemang anses att det inte bör genomföras. Om ett brott har begåtts och åklagaren anser att bevisningen är tillräcklig mot den misstänkte är åklagaren i princip skyldig att åtala. Institutet konstaterar också att till exempel Danmark, Norge och Finland säkert har system som tillåter anonyma vittnen, men dessa lagar tillämpas aldrig i princip, och det är oklart hur effektiva de är.
Det framgår av praktiken att ju viktigare anonymt vittnesmål är som bevis, desto högre krav på åtgärder som annars säkerställer att den anklagade får en rättvis rättegång. I artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska konventionen, artikel 47 i stadgan för den europeiska stadgan om de europeiska rättigheterna och i artikel 14 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ICCPR definieras för att avgöra var och en har rätt till en rättvis och offentlig rättegång förfaranden i en oberoende och opartisk domstol.
Planerna att skapa möjlighet att vittna anonymt ifrågasattes kraftigt under hela förberedelserna. Åklagaren Har då möjlighet att överklaga domstolens beslut, men om åklagaren också avslås är den situation som Institutet anser oklar. Undersökningen belyste noggrant EG-domstolens praxis och försökte utveckla ett system med anonyma vittnen som är förenligt med artikel 6 i Europakonventionen.
Det var den övergripande bilden och den rättsliga garantin för säkerheten i förfarandet som helhet som var avgörande för huruvida EG-domstolen ansåg att användningen av anonyma vittnen var förenlig med artikel 6 i Europakonventionen. I detta arbete är det dock oerhört viktigt att de åtgärder som vidtas är förenliga med de svenska grundlagarna och förpliktelserna enligt internationella konventioner som Sverige är bundet av.
Sedan är det frågan om åklagarens skyldighet att åtala. Utredningen fick i uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att förändra utvecklingen med ökande gängvåld, bryta tystnadskulturen, stärka och optimera den rättsliga processen. Resultatet blev ett förslag när viktiga garantier för rättssäkerhet antogs, men detta kommer sannolikt att få mycket liten effekt, eftersom möjligheterna att använda anonyma vittnen kommer att vara extremt begränsade.
Detta följer av den så kallade absoluta åtalsplikten, som finns eftersom samhället har ett intresse av att se till att de som har begått brott också döms för det. Det finns således en risk att införandet av den föreslagna lagen antingen uppfattas som symbolisk eller leder till orealistiska förväntningar på möjligheten till anonymt vittnesmål. Rätten till en rättvis rättegång anges också i kapitel 2.
Om lagstiftning så småningom införs rekommenderas gemenskapen i remissvaret under en period av fem år så att systemets effektivitet och rättssäkerhet kan utvärderas på ett korrekt sätt. Exakt vad detta innebär och vilka enskilda åtgärder som är nödvändiga för att kompensera för svarandens rättsliga förlust, vilket ett anonymt vittne medför, framgår inte av EG-domstolens praxis. Med tanke på lagstiftning som tillåter anonyma vittnen finns det en risk att vittnen förväntar sig eller kräver att vara anonyma för att kunna lämna information.
Den första delen är tillägnad utredaren att föreslå ett system av anonyma vittnen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari, tre månader tidigare än vad som föreslagits i utredningen. Det är oerhört viktigt att staten vidtar lämpliga åtgärder för att öka säkerheten i samhället och stoppa gängrelaterad brottslighet. Detta remissvar fokuserar på utvalda delar av den anonyma vittnesrapporten.
Detta kan dock leda till situationer där ett vittne har sagt att de är villiga att vittna, oavsett om de kan vara anonyma, men åklagaren avvisas av domstolen på en sådan begäran. En viktig princip för rätten till en rättvis rättegång är att en tilltalad person ska ha rätt att förhöra eller förhöra vittnen som nämns mot honom eller henne.
Law Society noterade också att det föreslagna systemet inte har testats i andra länder och att det finns en risk att anonyma vittnesmål kommer att få en låg kostnad för bevis. Detta tvingade regeringen att hänvisa ärendet till en ny utredare med instruktioner för att se hur ett anonymt vittnessystem kunde införas. Resultaten presenterades i sou-lagens anonyma Vittnesrapport i sitt remissvar på utredningsförslaget.
Principen innebär att parterna ska vara lika i domstol och att den anklagade inte ska ha sämre möjligheter än åklagaren att lämna in sitt ärende. Således bör sådan information ha mycket liten inverkan på domar.Om domstolen å andra sidan tillskriver information från anonymt för viktigt riskerar detta att bryta mot artikel 6 i Europakonventionen. Eftersom det kommer att vara svårt för den anklagade att bevisa att ett anonymt vittne till exempel har partiska förslag, har gått eller inte är tillförlitligt av någon anledning, kommer det i praktiken att vara svårt för domstolen att lyfta vikten på informationen i någon stor utsträckning som återstår från ett anonymt vittne.
I sådana fall bör domstolen dock med största möjliga omsorg ge den anklagade ett starkt processuellt eller annat skydd, vilket innebär att förfarandet fortfarande kan betraktas som rättvist. Åklagaren känner sedan ett vittne som kan ge information som kan innehålla viktiga bevis i ärendet. Det finns därför en risk att det blir svårare att få människor att vittna, men också att den rättsliga processen blir mindre effektiv och att den administrativa bördan för åklagare och domstolar ökar.
Att implementera ett system som tillåter anonyma vittnen riskerar att bryta mot dessa grundläggande principer. Med andra ord bör en person som dömts och straffas för ett brott få delta i alla omständigheter som domen bygger på. Båda dessa resultat kan störa förtroendet för rättsväsendet på lång sikt. I de fall där anonyma vittnen väl kan användas indikerar utredningen att bevisvärdet kommer att vara lågt.
Gemenskapen påpekade här att svaranden inte får full insyn i bevisen och att domstolen saknar kunskap om vittnets identitet. Enligt lagföreningen uppfyllde förslagen inte dessa kriterier. Således undergrävs svarandens förmåga att effektivt försvara sig. Åklagaren ska se till att brottet utreds, och med hänsyn till lämpligt åtal, oavsett vad de inblandade tycker. Huruvida man också ska bedöma möjligheten att kalla vittnen bedöms vanligtvis också som om rättsväsendets trovärdighet har förändrats.
EG-domstolen har dock omfattande praxis i denna fråga och har beslutat att anonyma vittnen kan tillåtas i vissa undantagsfall. Ett offentligt ombud bör utses för att övervaka rättssäkerhetsfrågorna i målet, och det bör vara möjligt att överklaga domstolens beslut. Uppdraget består huvudsakligen av tre delar. Det faktum att ett anonymt vittne sammanställde avgörande bevis uteslöt emellertid inte att förfarandet ansågs förenligt med konventionen.
Att användningen och konsekvenserna av någon lagstiftning regelbundet utvärderas för att säkerställa att anonyma vittnen endast används i undantagsfall och att användningen är förenlig med Europakonventionen och dess praxis. Utredningen visar att det centrala inslaget i rättssäkerhetsgarantin är att bedömningen av domstolens bevisning sker på grundval av att uppgifterna lämnas anonymt och att ett förhör med ett anonymt vittne inte ska ge en högre beviskostnad än formerna för förhandlingen är tillåtna.
En annan viktig princip är att parten i ärendet ska ha full insyn i förhållanden som kan användas som grund för ett domstolsbeslut. Institutets Inledning ser med oro på gängrelaterat våld i Sverige, med ett stort antal dödliga rymningar och bombningar.