Tills det blir ett uttryck för slät. Det är väldigt mildt när intimitetsscener spelas ut.
Detta är också vad folk vill ha. Inte riktigt. Det är minimalistiskt; allt fokuserar i en replika, en smutsig liten läkning utan den. Sanningen kan inte se. Och i en igenkännbar, mid-gj Xxgleriet, det är Jonas Hoff Oftebro som sticker ut med olika och intressanta spel. Således blir kontrasten utmärkt för vad som spelas ut på scenen. Han tar ner rytmen när det behövs, sänker rösten och introducerar intensiv lugn, han låter linjerna bli intima, vardagliga, nästan bekanta.
I grått, h Xnxga V Xnxggar Dears, grunden innehåller en trappa, inte som vin, utan som g Xnxmst Xnxlle, ett skyndande drama i slow motion. Och denna kontrast är bara på väg. Skådespelarna kommer till den punkt där de ser i mörkret, tittar på varandra, tänker "Nej" och stannar. Jakob Oftebro stödde och ständigt parodierar sin far. Det verkar som om regissören Hodn har gett skådespelarna relativt fria tyglar, åtminstone tillåter dem att spela sin egen berömda karaktär.
Så kan du höra en pin-droppe när två bröder pratar om svartsjuka sent på kvällen. Tror vi att de finns? Han har upprepade gånger lyckats öppna små rum i repliker och utöka historien. Han var på diagnosen från sin l-Xxkare, och det kommer att bli ett lån från V-Xxntan, ja, mikkets lånedag. Det finns en ganska bra atmosfär. Utmaningen är att pjäsen inte riktigt gnistra i avgrunden öppnas av O ' Neill.
Ser de beroende ut, den här kvartetten? Men det finns fortfarande en stor kontrast mellan spelstilen och mörkret. Så även om det är mörkt och de har det hemskt, blir den sista scenen med bröllopsklänningen nästan tam. Självklart är det mycket roligt när James är junior. Under denna tid kan du dricka mycet whisky, bli sentimental och rasande om Vartannath och anklagade Veran för att söka efter sanningen.
Regissören Emil Graffman gjorde en mörk sorg över det. Detta är förståeligt, och det kanske inte är dumt. Foto: Lars Opstad. S xnnerna-Erik Erikon och Fredrik Evers-är både Kaxiga och xnngliga, trots att Sina f XNR Xnldrar, som också vill dyka in, och en responder av smart tufft omdöme. Då skulle det vara för spelaren med bede som fyller ut sin kostym, och det är Tikker Jags, inte fadern, Cles Månsson Ger.
Den mäktiga djävulen kommer aldrig att dyka upp. Nils Ole oftebro till höger. Som om någon hade glömt att dessa verktyg också är viktiga för berättare.